(1) Mjukningstemperaturen under belastning är hög. Kiselstenen i koksugnen måste motstå den dynamiska belastningen från kollastbilen på toppen av ugnen vid hög temperatur och kräver långvarig användning utan deformation, så kiselstenen i koksugnen måste ha en hög mjukningstemperatur under belastning.
(2) Hög värmeledningsförmåga. Koks tillverkas av kokskol i förkolningskammaren genom ledningsuppvärmning av förbränningskammarens väggar, så kiselstenarna som används för att bygga förbränningskammarens väggar bör ha hög värmeledningsförmåga.
(3) Bra motstånd mot värmechock. Eftersom koksugnen med jämna mellanrum behöver ladda kol och släppa ut koks, ändras temperaturen på kiseldioxidtegelstenarna på båda sidor om förbränningskammarväggen drastiskt, så att kiseldioxidstenarna i koksugnen måste ha god värmechockbeständighet.
(4) Volymstabilitet vid hög temperatur.
Även om kiseldioxidtegelstens eldfasthet inte är särskilt hög, är mjukningstemperaturen under belastning hög, den strukturella styrkan vid hög temperatur är hög och den har god stabilitet när den används under lång tid över 600 grader och kan motstå erosion av sur slagg . Därför används den för närvarande främst för murade glasugnar och koksugnar. Koksugnens förkolningskammares skiljevägg är byggd av kiseldioxidtegel, som har god stabilitet och lufttäthet vid hög temperatur, och dess livslängd kan uppgå till 10-15 år. Om den används på rätt sätt kan den nå mer än 25 år. Kiseltegel användes som foderstenar för syraomvandlare. Också toppen av den elektriska ugnen, efterklangsugnens valv, regeneratorn och slaggkammaren byggdes i stor utsträckning med kiseldioxidtegel förr, och nu har de successivt ersatts av tegel med hög aluminiumoxid och magnesiumoxid-aluminiumoxidtegel.
